Min bästa.

Hela maj har bara försvunnit. Månaden har bestått med mängder av sjukhus besök, ångest och oro. Den 26 april åkte mormor in på sjukhuset och den 25 maj dog hon. 2 dagar innan sin 94 födelsedag. Det känns så sjukt overkligt att ens yttra orden för jag har inte förstått att hon är borta. Hon har alltid funnits och varit en stor del i mitt liv. Att vi aldrig kommer ha fika-stunder med henne mer, aldrig åka till stugan med henne mer eller prata med henne mer är obegripligt. Jag kunde inte ha önskat mig en bättre mormor och jag är så tacksam över den tid jag fått tillsammans med henne även om jag önskat att det skulle blivit mer. Men hon fick leva ett långt liv utan sjukdomar och man får glädjas över det även om sorgen tar överhanden. Jag hoppas verkligen du har det bra, vart du än är. Jag har varken ork eller lust att skriva mycket mer.. Vi hörs när vi hörs. Kram
Publicerat i Livet
#1 / / Nora Bååth:

❤️

Svar: <3
Emma

#2 / / Isabelle Johansson:

Men åh vilken härlig bild !

#3 / / Syster:

Att regndroppar faller som tårarna gör, rår inte stjärnorna för. Älskad och saknad 💕

Svar: <3<3<3<3<3<3<3<3<3
Emma