Indien del arton

På söndagen vaknade vi och åt frukost tillsammans med de andra, sen fortsatte vi att snabbt packa ihop det sista. Vi kramade alla hejdå och sa  lite extra hejdå till tjejerna från Skottland som vi pratat mest med. Sen runt klockan 10 kom det en bil som jag, Malin och den ena kontaktpersonen hoppade in i som tog oss till flygplatsen i Udaipur. 

Vi fick betala extra för bagaget men annars gick flyget till Delhi bra och det tog lite drygt 1 timme. När vi kom fram till flygplatsen var klockan runt 12 på dagen och vårt flyg till München gick inte förrän strax efter 12 på natten. När vi kom fram fick vi reda på att vi inte kunde checka in förrän 6 timmar innan flyget gick.

Så vi satte oss och åt varsin macka i en kafeteria som var så starka så vi knappt klarade äta upp dom. Förstår inte hur indiska smaklökar fungerar haha. Efter att ha suttit där någon timme och diskuterat lite om hur vi skulle göra så checkade vi till slut in på ett minihotell som låg inuti flygplatsen.
Vi bokade 3 timmar och det var så fint och mysigt så vi la oss i sängen och somnade båda två. När vi vaknade efter 2 timmar så bestämde vi oss för att boka en extra timme så vi var där i hela 4 timmar. När vi gick ut därifrån trodde vi att vi skulle få checka in om en timme så vi åt en till stark macka för vi var så hungriga och det var det enda som fanns i ankomsthallen. 

Sen gick vi upp till incheckningen igen och fick veta att det tydligen var 3 timmar innan avgång vi tidigast fick checka in så vi gick ännu en gång ner till kafeterian och köpte varsin dricka och försökte dryga ut tiden. Till slut gick vi och checkade in och kom in till själva flygplatsen med alla affärer. Vi gick runt lite och tittade och försökte hitta något att äta men det enda vi åt var ytterligare nån äcklig stark macka haha. 

Till slut efter 12 timmars väntan på flygplatsen klev vi på planet mot München. 8 timmar tog det och det enda vi fick att äta var någon tunn wrap med lite grönsaker i som vi inte blev mätta av så vi var sjukt hungriga hela resan. Jag lyssnade på Ed Sheeran och somnade till och från, försökte kolla lite på en film men orkade inte. Till slut landade vi i München och planet var 10 minuter försenat. 

Där var det världens längsta kö för passkontroll och vi var så stressade över att missa planet till Köpenhamn som skulle gå om 15 minuter. Efter passkontrollen sprang vi till säkerhetskontrollen och gick före alla i kön för vårt plan skulle gå om 5 minuter på andra sidan flygplatsen. De i kön blev skitarga och personalen var otrevlig men vi sket i det. Sen sprang vi ända till gaten, men när vi kom fram stod det "gate closed". Vi tittade på varann och fick panik. De som stod där framme frågade om vi skulle till Köpenhamn och var så otroligt snälla att de låste upp dörren, bad bussen köra ut endast oss och stoppade planet från att lyfta. De sa att vi skulle skynda oss för de fick inte göra så egentligen, SÅ tacksam att just de stod där just då och gjorde så vi kunde åka hem. 

På planet mot Köpenhamn så fick vi lite frukost. Vi mådde inte jättebra efter att inte ha ätit något ordentligt på 24 timmar, väntat i Delhi i 12 timmar och stressat som galningar i München. Men vi kopplade av och jag lyssnade på Tomas Ledins låt "livs levande" och tänkte att nu när hjulen nuddar Köpenhamn är resan slut. Så mycket planerande, längtan, tankar men nu var det över. På Köpenhamns flygplats stod våra mammor och väntade. ♥ Vi åkte hem tillsammans och åt på max på vägen. Det var en så märklig känsla att vara i Sverige igen och det var så sorgligt att resan var slut. Önskar vi hade vart där minst 2 månader längre, men är så tacksam över allt vi fick uppleva! 
Publicerat i Resor