Er rätt att leva.

Jag brukar egentligen inte skriva om sådana här saker här på bloggen, men jag gör det ändå för planerar ändå att lägga ner den snart förmodligen, alternativt skriva nån gång ibland när jag känner mig sugen så känner inte för att hålla tillbaka om det jag vill få ur mig. Så vill ni inte läsa det här kan ni sluta läsa nu, men jag hoppas ni läser ändå, även om ni inte vill.

Jag såg en slakttransport köra förbi mitt hus idag. Jag såg fönstren med hål i och jag tänkte på alla de stackars djuren som satt där inne och åkte mot sin död. Jag tappade andan och tårarna kom direkt. Vem har bestämt att ni ska födas för att dö? Varför är världen så fruktansvärt kall? Jag orkar bara inte med det här ibland, att känna mig så ensam med att inte vilja att något djur ska dödas. Hur kan ni acceptera att miljontals djur föds just nu med en dödsstämpel på sig? Att vissa lever sina liv med att aldrig få gå ut mer än när det är dags att gå in i slaktbilen och mördas, bara för du ska äta en biff istället för ett vegetariskt alternativ.. Det är inte försvarbart på något sätt. Och det är SÅ svårt att leva i en värld där man har sina närmsta som man älskar mest av allt, och samtidigt veta att de dagligen går emot allt jag står för. Jag har inte ätit kött på över 5 års tid nu, hur mycket skit har jag inte fått ta för det egentligen? Hur många kommentarer och skämt har jag inte hört under dessa 5 åren som jag måste tycka är okej annars är jag extrem? Hur mycket respektlösa frågor har jag inte fått ställt till mig av människor jag inte ens känner som tycker att de har rätten att ifrågasätta mig om varför jag slutat med kött? Varför äter du kött, är en bättre fråga. Jag tänker på de stackars djuren i slakttransporten.. Finns dom inte mer nu? Eller skumpar de fortfarande runt och är rädda och önskar inget hellre än att få leva? Jag önskar jag kunde rädda alla, men det är omöjligt. För att det ska hända måste fler öppna ögonen och våga inse att det är fel. Det är inte såhär det ska vara.

Efter att ha levt 5 år helt utan någon i min närhet som vart vegetarian känns det så fantastiskt att min bästa vän har öppnat ögonen och slutat med kött. Jag kan inte ens beskriva hur skönt det känns att inte känna sig lika ensam med dessa känslorna och kunna ha någon att skriva till om jag mår extra dåligt över djuren. Alla förtjänar en vän som Emmy. Tack. Tack för att du vågade öppna ögonen, jag är så stolt över dig och det får mig om möjligt att uppskatta dig ännu mer. Jag hoppas det kommer en dag i framtiden när normen är att inte äta kött istället för att göra det.

..Jag tänker på djuren i slakttransporten och jag skänker så mycket kärlek till er i tankarna. Jag hoppas ni har det bättre där ni är nu, att era själar äntligen kan få leva fritt. Jag ska kämpa för er rätt att leva tills dagen då jag lämnar detta liv. 
#1 / / Emmy:

<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3
Du är bäst, älskar dig så mycket! <3

Svar: <3 och jag älskar DIG så mycket <3333
/ Emma

#2 / / Inte som alla andra.:

Det kan kännas som ett hyckleri att kommentera något likt det här, då jag själv äter kött. Men fan, Emma. Du inspirerar! Sluta aldrig att skriva om saker likt dessa. Du färgar andra att, om inte sluta, i alla fall tänka igenom det och agera därefter. Go girl! Puss.

Svar: Åh, blev jätteglad för den här kommentaren Hanna!! Tack så himla mycket <3 du inspirerar mig till att skriva mer dikter vilket jag älskar att göra, så sluta inte du heller med ditt skrivande! puss!!
Emma