SV: Så bra att texten kunde hjälpa dig lite. Genom att kunna säga att du befinner dig så pass långt in har du tagit ditt första steg på resan mot att må bättre! Jag förstår precis, om man isolerar sig och stänger inne sina känslor är risken att vännerna drar sig undan ganska stor. Det bästa du kan göra är att öva på att öppna dig! Träna på att visa känslor, eller varför inte skriv ner alla tankar som rör sig i ditt huvud? Jag har skrivit flera brev till mina behandlare. Man kan ju också skriva bara för sig själv i en dagbok, men ibland är det skönt att ha en mottagare att reflektera med!
Jag har också lätt att välja tryggheten. Det är det första steget som är svårast att ta, men jag LOVAR dig att det blir lättare ju fler gånger du försöker. Du kommer upptäcka att det är så mycket bättre och roligare att välja att leva! Försök att inte överanalysera så mycket, utan bara gör saker och ting! Försök att inte vända och vrida allt för mycket på saker och ting själv i huvudet, prata, skriv, få ur dig saker! STOR kram och lycka till! Du förtjänar att må bra.
Svar: Visst är det så att man hinner mycket mer nu!
Åååh, jag vill med se den!! Den verkar as bra! :D