a dream

Idag cyklade hela nian till Marieholm, haha det måste sett rätt kul ut om man hade åkt förbi.
Alltså, det var så sjuukt jobbigt, jag har verkligen ingen kondotion what so ever.
Jag var ju död redan innan vi satte oss på cyklarna kändes det som. Har totalt cyklat runt 2 mil idag, helt sjukt!
Var faktiskt skönt ändå alltså, nu sover man gott ikväll ;)

Elin var hos mig i eftermiddag. & nu har vi en praktikplats fixad iallafall, får se hur det blir med den andra.
Sov gott!

loving arms

Och så var ännu en fredag borta.
Det är så himla skönt att ha sovmorgon till halvtio på fredagar alltså! slipper stressa överhuvudtaget, asgött ju.

Emelie & Annie kom hit ikväll och umgicks några timmar. :)
Imorgon ska jag och mamma troligen till värnamo.
Har sjukt ont i magen.. så ska gå o lägga mig så snabbt som möjligt nu & sova bort det.
Sov gott!

one year

okej, ska vara lite känslosam en liten, liten stund. 
jag vet inte vad jag ska skriva. ett år har passerat och jag är inte samma person som jag var då. så mycket har hänt. det har varit det värsta & bästa året i mitt liv hittills. jag trodde faktiskt inte det här. jag trodde aldrig jag skulle göra det. och jag trodde jag skulle vilja. men jag vill inte & jag gjorde det.
så många
tankar jag tänkt
drömmar jag drömt
känslor jag känt
som jag aldrig skulle tänkt, drömt eller känt om det inte vorit för dig. så jag tackar dig, för att du krossade mig. för ju mer krossad man blir, desto starkare blir man till slut, om man inte ger efter & ger upp.
livets mening är just, att leva. & titta, jag lever? det trodde vi jag inte för ett år sedan.
därför är jag lite splittrad just nu, jag tänker inte på samma sätt på saker o ting som jag gjorde då. vissa saker är detsamma, men det är inte många saker alltså. just därför är jag lite förvirrad. men glad. och det är väl det viktigaste, egentligen. jag accepterar äntligen det som hände. ett år har gått så fort, det har försvunnit snabbare än vad jag någonsin kunnat tänka mig, jag trodde det skulle hålla på förevigt. för ett år sen ville jag inte finnas mer, jag var övertygad om att jag inte kunde leva mer utan dig. men jag säger bara.. att jag hade fel. jag lever för fullt. och jag tänker fortsätta med det. det är så mycket som har förändrats på det här året. mer än jag orkar tänka på. så.. tack, allihopa. som funnits här i ett års tid nu.